Det finns lite innovation i varje indiers liv

Ett tjurvagnslopp i Ludhiana under olympiska spelen på landsbygden

Det är välkänt att indier är nyfikna till sin natur. Här är kanske det första empiriska beviset på det.

Ett "Global Innovation Interest Index" sammanställt av två amerikanska forskare, Haydn Shaughnessy och Nick Vitalari, sätter rekordet. I sin blogg publicerad på Harvard Business Review-webbplatsen sa duon att indexet mätte innovationskulturen i olika länder genom att använda innovationsrelaterade termer som "designtänkande", "Six Sigma", "öppen innovation" och "produktdesign" med hjälp av Google analyser.

Resultatet: Indien visade sig vara en övertygande ledare, med USA som tog den andra platsen och Singapore, Kanada, Sydkorea och Storbritannien kommer på nästa plats. USA, Kanada och Storbritannien har sina rankningar i tabellen tack vare deras intresse för finansiering och utnyttjande av innovation, och termer som inkluderar grundtermen "skapa".

Det väcker nästa fråga. Kan Indien leda nästa våg av innovation? "Innovation" är omvandlingen av information till värdefull kunskap och idéer och därefter till en betydande fördel som kan ta formen av nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

INSEAD, en Paris-baserad tankesmedja, står bakom Global Innovation Index som släpps varje år. I en detaljerad rapport rangordnas länder på olika aspekter. Indiens rang sjönk sex platser till 62 2011.

Innovationsindexrapporten går in på detaljerna i rankingen. Faktum kvarstår att Indien får dåliga resultat bland 135 länder på insatsfaktorer som utförande, humankapital och affärsförfining, bland annat. Men när det kommer till produktion är det lite bättre på vetenskapliga och kreativa linjer.

Indiens rapportkort hittills om innovation – som inkluderar initiativ som Unique Identification Database och andra initiativ – ingår i ett kapitel om innovation i Indien.

Det största erkännandet kom från Världsbanken när den tidigare konstaterade att Indiens nationella produktion kan bli 4.8 gånger större om indiska företag kan ta till sig och använda den kunskap som redan finns i ekonomin. "Traditionellt, för Indien och indier, har innovation varit känd som "jugaad", säger R Gopalakrishnan, chef för Tata Sons, flaggskeppet för Tata Group. "Jugaad, innovativ quick fix, har lett till kostnadsbesparingar och introduktion av nya produkter och tjänster på den indiska marknaden", tillägger han.

Han hävdar att Tata Groups innovationer skulle fortsätta att hjälpa till att förbättra produkter och tjänster för "Bottom of Pyramid" såväl som globala kunder. Han citerar innovation inom sin egen grupp "Nano", en lågprisbil för den indiska marknaden. Gruppen lanserade "Tata Swach", ett initiativ som kom från en forskning som stöds av IT-tjänsteföretaget TCS och Tata Chemicals. Renaren behöver inte rinnande vatten eller elektricitet och uppfyller globala standarder för renhet av dricksvatten och erbjuder dricksvatten för 20 paise per dag (mindre än en halv cent).

Tata-gruppen är dock ett undantag och inte en norm i Indien. "Innovationsvarumärket Indien bygger på selektiva framgångshistorier", säger Soumitra Dutta, professor i informationssystem vid INSEAD.

Dutta påpekar att den indiska outsourcingmodellen som leds av IT-tjänsteföretag, innovationen från Tata Group, Indian Institutes of Technology and Sciences är några utvalda fickor av excellens. Ett dokument som presenterades i april 2011 med titeln "The Global Redistribution of Innovation: Lessons from China and India", av Adrian Ely och Ian Scoones från den Storbritannien-baserade tankesmedjan Steps Centre, gör en relevant poäng.

"Även om framgångarna med outsourcingmodellen inte kan förnekas, resulterar detta i en långsiktig övergång till mer inbäddad innovation? Eller säljer Indien, som vissa har hävdat, bara indisk IQ billigt till förmån för utländsk immateriell egendom (IP)?,” frågar tidningen.

Till exempel är indiska läkemedelsföretag glada att förnya sig i den utsträckning de gör generiska läkemedel. Vissa har vidtagit åtgärder för att göra forskningssamarbete med globala stora läkemedelsföretag. Ett stort antal doktorer och ingenjörer är anställda av Fortune 500-företag vid deras anläggningar i Bengaluru för forskning.

När det gäller utgifter för forskning,  lägger indiska företag inte ens 5 % av omsättningen på forskning. Den genomsnittliga indiska kapitalsatsningen på forskning och utveckling är inte ens 1 miljard dollar för de 50 främsta icke-finansiella företagen efter intäkter.

Gopalakrishnan tror inte att företagen spenderar mindre. Se hans intervju.

"Det finns inget annat val än att investera i FoU för indiska företag. Men ett sådant skifte kräver en betydande attitydförändring och är inte lätt”, tillägger Dutta.

Han påpekar också att bristen på doktorer eller kvalificerad personal och bristen på incitament från regeringen gör omställningen mycket långsammare. "Indien måste lära av Singapore när det gäller att erbjuda incitament till företag för forskning", tillägger han.

"Regeringens roll måste betona riskreducering för den privata sektorns drivkraft för marknadsdriven innovation", säger Gopalakrishnan vidare.

I hjärtat av framgång inom innovation ligger ett lands förmåga att koppla samman utbildningsinstitutioner, laboratorier med industrin. Gopalakrishnan tror att bristande tillgång till delningsmekanism mellan statliga organ som Council for Scientific and Industrial Research (CSIR), Defense Research and Development Organization och andra har lett till utvecklingen av informationsöar.

Dutta tycker att ett sådant samarbete i Indien bara håller på att utvecklas. Han påpekar att Indiens rang var 52 på kopplingar mellan forskningsinstitutioner och industrin.

Gopalakrishnan påpekade att PepsiCo India och Punjab Agricultural University har utvecklat en traktordriven maskin för att systematiskt implementera direktsådd av ris (DSR), en miljövänlig teknik som kan minska vattenanvändningen i risfält med 30 % och minska koldioxidutsläppen. utsläpp med 70 %.

Det tyder kanske på att ett sådant samarbete utvecklas stadigt.

En annan viktig aspekt av varför USA har varit så framgångsrika i samband med universitet och industri är närvaron av änglainvesterare. Dessa investerare lägger in små summor pengar på nya produkter eller affärsidéer. Under 2010 bevittnade USA 61,900 500 investeringsaffärer med änglar, enligt en rapport i The Economic Times som citerar data från Center for Venture Research. "I Indien var den siffran samma år knappt XNUMX", säger Sasha Mirchandani, grundare av Mumbai Angels.

En lång väg att gå, verkligen!

För fler nyheter och uppdateringar, hjälp med dina visumbehov eller för en gratis bedömning av din profil för immigration eller arbetsvisum, besök bara www.y-axis.com