EU behöver mer arbetskraftsinvandring

Immigration har en framträdande plats på den politiska dagordningen i många av EU:s medlemsländer, inte minst på grund av ett växande stöd för populistiska rörelser och högerextrema politiska partier i EU. Känslorna mot invandrare har ökat de senaste åren, mitt i anklagelserna om att migranter tar jobb från nationella arbetare och är en börda på de nationella välfärdssystemen. Men är detta verkligen fallet? Kan vi ignorera den roll invandringen spelar i våra europeiska samhällen idag, och den roll invandringen kan spela i morgondagens Europa? Det råder ingen tvekan om att Europa står inför en demografisk utmaning: vår befolkning i arbetsför ålder minskar och antalet äldre i beroendeställning ökar. Europeiska unionens arbetskraft kommer att minska med cirka 50 miljoner år 2060 jämfört med 2008 – 2010 fanns det 3.5 personer i arbetsför ålder (20-64) för varje person som var 65 år eller äldre; år 2060 förväntas förhållandet vara 1.7 till 1. De demografiska trenderna utgör en utmaning för våra samhällen, och om vi vill förbli konkurrenskraftiga och behålla våra europeiska välfärdssystem måste vi titta på olika alternativ för att möta nuvarande och framtida utmaningar i arbetsmarknaden, inklusive den roll migration från länder utanför Europa kan spela i denna situation. Frågan om arbetskraftsinvandring håller på att bli en känslig fråga och missuppfattningar är utbredda. Om migrationens potential för att hantera brist på arbetskraft och kompetens ska utforskas ytterligare, har beslutsfattare på alla nivåer ett ansvar att gå in i en informerad debatt, baserad på fakta och en långsiktighet. I motsats till befintliga missuppfattningar skadar inte migranter de nationella arbetsmarknaderna i form av sänkta löner eller ökad arbetslöshet bland nationella arbetstagare. Tvärtom skapar migranter relativt lite direkt konkurrens med nationella arbetstagare, eftersom de tar jobb i sektorer där medborgare inte är kvalificerade eller inte vill arbeta. Det sistnämnda tycks bli alltmer fallet, även på Malta. Migranter bidrar också positivt till produktivitetstillväxten. Till exempel har 30 procent av Spaniens BNP-tillväxt under de senaste 15 åren berott på att migranter har bosatt sig i landet. I Italien representerar migranter en ökande arbetsstyrka och står för 11.1 procent av BNP. När det gäller arbetsmarknaden måste vi naturligtvis förbättra utbildningen och anställbarheten för våra egna medborgare, men detta kommer inte att räcka med tanke på allvaret i den demografiska utmaning som Europa står inför. Flera sektorer kommer att drabbas av allvarlig brist på arbetsmarknaden. För att ge ett slående exempel, när det gäller den framtida efterfrågan på äldreomsorgen, uppskattar kommissionens 2010 års agenda för nya färdigheter och jobb att det år 2020 kommer att finnas en brist på omkring en miljon yrkesverksamma inom hälsosektorn? och upp till två miljoner om sidovårdsyrken beaktas. Vem kommer att fylla dessa jobb? Svaret är åtminstone delvis att vi kommer att behöva arbetare utanför Europa. Ökad arbetskraftsinvandring är ett av de instrument vi kan använda i vårt arbete för att förebygga brist på arbetskraft på kort och lång sikt. Men hur vet vi vilka vi kommer att behöva och hur de kan uppfylla sin potential? Det är klart att vi behöver blicka framåt mer och bättre prognostisera var brister kommer att uppstå. Det är ett problem om vi plötsligt inser att en viss region har brist på till exempel ingenjörer, eftersom det tar år att utbilda folk lokalt och att rekrytera lämplig arbetskraft utanför EU också kan ta tid. Detta förutsätter givetvis att regionen i fråga kan attrahera så högt kvalificerade personer i det antal som krävs. Andra platser i världen har också demografiska problem och letar efter talanger. Vi kan inte anta att människor kommer att vilja komma till Europa? vi måste göra det till en attraktiv destination. Ett av våra verktyg i detta avseende är det nya EU Blue Card Scheme, som underlättar tillträde och rörlighet för högkvalificerade arbetstagare där det finns en efterfrågan. Vi behöver också snarast förbättra hur vi erkänner yrkeskvalifikationer som erhållits utanför EU – det är slöseri med talang och resurser att någon som har en doktorsexamen från till exempel Indonesien arbetar som städerska eftersom hon inte kan få sitt examensbevis erkänd i EU medlemsstater. Arbetskraftsinvandring är ett politikområde där kompetensen delas av Europeiska unionen och medlemsstaterna. EU har till uppgift att utveckla en gemensam invandringspolitik som syftar till att säkerställa en effektiv hantering av migrationsströmmarna, och medlemsstaterna är ansvariga för antalet icke-EU-medborgare som de släpper in i arbete. Därför är detta ett projekt som Europeiska unionen och medlemsländerna måste ta vidare tillsammans. Ett gemensamt behov bör tillgodoses med ett gemensamt svar, det av en EU-omfattande migrationspolitik. Europeiska kommissionen planerar att starta en bred debatt om brist på arbetskraft och migration nästa år för att höra synpunkter från europeiska medborgare, medlemsstaterna och alla andra intressenter. - Cecilia Malmström Augusti 14 2011 http://www.independent.com.mt/news.asp?newsitemid=130424 För fler nyheter och uppdateringar, hjälp med dina visumbehov eller för en gratis bedömning av din profil för immigration eller arbetsvisum, besök bara www.y-axis.com