När du är i Norge, försök att passa in i lokalbefolkningen

Om det är en sak jag lärde mig på en resa till Europa nyligen - min första gång utomlands, förresten inte Newfoundland att räkna med - så är det det verkliga och sanna värdet av bacon och ägg. Det var med mer än lite oro jag gick ombord på ett flygplan för några veckor sedan, på väg till Norge med en kort liten sextimmarsuppehåll i London. På det flyget från London mötte jag min första riktiga kulturchock. När flygvärdinnan – som, som alla män i Norge, bar sitt blonda hår spetsat och tillplattat samtidigt, så det såg ut som att en fyraåring hade frostat huvudet – frågade vad jag skulle vilja dricka Jag sa, "Vatten, snälla." Sedan kastade han mig. "Fortfarande, eller med gas?" Mitt ansikte sa: "Vad i helvete sa du just?!" Min mun sa: "Ursäkta?" Han sa det igen, men förtydligade med någon form av handsignal och ordet "bubblor". Jag sa till honom att fortfarande vatten skulle vara bra. Efter övernattningsflygningen över havet, under vilken jag sov i fyra fasta minuter (i en serie tupplurar på en sekund) var jag bara två flyg till, en bussresa och en hiss från min destination. Väl framme på kvällen, utmattad, fick jag inte en chans att fördjupa mig i allt som är Norge förrän på morgonen, då jag gick till hotellets frukostbuffé. Men jag var förvirrad. Kanske sov jag igenom frukosten och det var redan lunchtid. Det första jag såg var ett fat med sill — även känd som bergensbacon. Japp. Det var frukost. Jag kunde säga eftersom pålägget även innehöll hårdkokta ägg, mer fisk och Wasabröd — ett knäckebröd som är älskat av norrmännen eftersom det är både torrt OCH smaklöst. Det fanns ingen skinka, inga ägg över lätt och ingen fransk toast att hitta. Jag kunde dock inte klaga. De där norrmännen kanske är helt gökiga för frukostfisk (istället för något mer välsmakande som korv, ägg och smältost på en lönnfylld pannkaksbulle) men de är också vältränade och friska. De äter choklad för att driva sig själva på maratonturer för längdskidåkning för att inte ge dem bränsle genom ett avsnitt av Bachelor Pad. Och om du någon gång reser i Norge har jag lärt mig att det faktiskt är en komplimang att kalla någon "fiskandedräkt". Vi tog en busstur den dagen och stannade till vid ett museum för en rundtur och lunch. "Vi har lite fin fisktvål till dig", sa vår guide. Fisktvål är en vanlig lunch, ungefär som vår jordnötssmörsmacka eller vår fotlånga sub. Förutom att det inte smakar tvål eller fisk. Det smakar fisksoppa. Äter du all din fisktvål får du dessert som är en pannkaka med gräddfil och sylt på toppen. Jag hittar inte på det här. Ibland tror jag att de här norrmännen bara försöker vara svåra. Nästa dag började, återigen med en rejäl frukost med sill, oliver, yoghurt och, tydligen, allt annat som hotellet försökte rensa ur sina kylskåp. Och på ännu en rundtur och ännu ett lunchstopp fick vi njuta av en annan lokal delikatess - fisktvål! Jag kan dock inte argumentera med den norska kosten. Såvitt jag kunde se under min tid där var jag den fetaste personen i landet. Jag kunde se på blickarna att de måste ha trott att jag var kungen av Kanada, jag var så uppenbart välmatad. Utöver sin hälsosamma kost går norrmän mycket och cyklar till och med till jobbet. Jag såg cirka 100 cyklar parkerade utanför en kontorsbyggnad och trodde att dessa människor är extremt hälsomedvetna och miljövänliga. Eller så har de alla blivit spikade för DUI - körning under påverkan. Språket i Norge är en annan kulturell barriär, som bara bryts av det faktum att alla norrmän lär sig engelska i skolan. Det är bra eftersom till skillnad från säg, spanska eller franska, där jag kan ta upp ett eller två ord och få koll på vad de säger, är norska en slumpmässig samling av konsonanter som aldrig bör röra varandra och vokaler med prickar över dem och skär genom dem. En "skinksmörgås" är en "skinkesmørbrød". Sedan finns det andra norska ord som är så nära engelska att det är som om de ändrade dem bara för att vara svåra. "Parkering" är "parkering." Kom igen! Dessutom finns det många skyltar på vägarna - och jag hittar inte på det här - som säger "pjäss". Jag trodde att det bara var klassisk norsk humor, men jag kollade upp det och lärde mig att fis, på norska, betyder "fart". Så om du någonsin vaknar upp i Norge, se till att du kommer till buffén med stor prutt. Om du är långsam kan all fisk vara borta och du kan fastna och äta något riktigt grovt. "Gross" är, tror jag, norskt för "bacon double cheeseburger." -Chuck Brown Augusti 26 2011 http://www.therecord.com/living/article/584800--chuck-brown-when-in-norway-try-to-fit-in-with-the-locals För fler nyheter och uppdateringar, hjälp med dina visumbehov eller för en gratis bedömning av din profil för immigration eller arbetsvisum, besök bara www.y-axis.com